Bad 2
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Det här är ingen blogg, såtillvida att det inte är en dagbok. Det här är ett folkets galleri. Vi har här skapat någon djupt personligt, som vi tycker är något av värde.
2 kommentarer:
bra anton, får mig att tänka på eric fischl
Det här är Lundmarks hittills starkaste, utställda målning. Om jag kunnat något om konst skulle jag skrivit att till vänster märker man en ljus förmiddagssol och på högra siden eftermiddagens mattare sken och skuggor (den lilla blodsockerdippen runt fyra tiden). Hon (jag ska snart problematisera detta) känner ingen bitterhet över gårdagens utsvävningar, men möjligen störs hon just av att en insekt flugit in i munnen och trots idogt arbetande med käkmuskulaturen är denna svår att avlägsna. Hon står mycket graciöst i den ljusa sanden, trots att hon sedan födseln besvärats av olika långa underben. Sitt högra knä brukar hon en gång i månaden få tappat på vätska på den lokala vårdcentralen. Just innan det brukar det värka, men inte annars. Hon har alltid djälv känt sig hemma i sin kvinnliga könstillhörighet. Hon är stolt över de slanka vackra axlarna och välformade brösten (vilket det ena hon nu valt att delvis dölja eftersom samhället gärna fördomsfullt dömer ut kvinnor vilka alltför gärna exponerar sina behag). Hennes mycket vackra mage, vilken putar något, är inte ett tecken på graviditet utan på en hög ämnesomsättning. Hon är den typen som inte skåpar sig utan beställer in pommes frites om hon är sugen på det. Hennes trygga medelklasstillvaro gör att detta inte är något problem. Dessutom är hon utrustad med en stark självkänsla, och vissa skulle nog klassa henne som något av en outsider (se den blå skuggan under vänstra armen), någon som gärna går sin egen väg, utan att ständigt efterapa eller se på den senaste medelålderssnyftaren av Kay Pollack. De svagt markerade formerna kring midjan och den smäckra runpan, alstrade i den sena tonåren kommentarer. När dessutom en liten knöl började ta form i trosorna börja vissa i omgivningen undra. Själv har hon aldrig lidit särskilt av detta. Men hon har ännu inte fött några egna barn. Man kan inte ens på nära håll se några tecken efter operationer av vilken som helst karaktär. Hon vill självklart i första hand bli sett som människa och inte som något jäkla sexobjekt, även om nu nu står här vid badet och bristfälligt döljer sina bröst. Bakom henne (mycket viktigt!!) finns en röd upptornande olycka (ångest? behöver du prata Anton? ring i så fall). Förmodligen krossade drömmar, brustna hjärtan och en liten, men förnedrande portion misshandel. Bara ett litet ljust hopp kan skönjas bakom henne lite till vänster. Men detta berör henne således mycket litet. Särskilt nu i stunden, när hon längtar efter den friskhetskänsla som badet strax kommer att skänka henne.
Skicka en kommentar