Eftersom jag ändå inte skriver bra tänker jag kommentera min samtid

jag går upp vid 10.09
nästan varje dag
och önskar att idag kommer inspirationen
men den blir nästan alltid kväst av
den förbannade samtiden

förut var det enkelt
när jag lät mitt liv inrutas av mina vardagliga bestyr
men så kom jag på att man ska ju vara fri också
det var någonstans där som det gick på tok
för det är inte så kul att vara fri
eftersom det inte har någon mening att bara leva för sig själv

då började jag stiga upp vid 07.15 igen
och förbannade att jag var tvungen att gå upp
men nu var jag på väg någonstans
jag träffar inte längre många människor som har några livsprojekt
istället försöker man vara hipp
och festa – för det är nu det händer
och man ska vara tolerant

men jag kan inte bara vara tolerant
jag måste ju göra något också
vara en del av något
och det är ingen som läser mina dramer jag skriver
och jag vet inte riktigt var jag ska göra av all ledig tid

men ju mer jag deppar ner mig här
desto mindre inspirerad blir jag
och jag har sett professorerna
en vanlig vardagsmorgon
och sett hur även de önskar att tillvaron var lite mer förfinad